Är det verkligen så?

by danjo

DN Ledare 23 maj 2004

LO är emot lagstadgade arbetstidsregler och minimilöner därför att en sådan förändring skulle innebära att lagboken, och inte LO, var den part som säkrade hyfsade villkor för arbetstagarna. Med mindre makt följer mindre legitimitet att ta ut medlemsavgifter. Och med lägre medlemsavgifter följer lägre bidrag till socialdemokratiska partiet. Att arbetstagarna vinner i frihet spelar ingen roll för socialdemokraterna och LO

Innebär det verkligen en förbättring om lagstadgade minimiregler ersätter förhandlingar mellan fack och arbetsgivare? Varför skulle just miniminivån lagstadgas? I så fall varför inte maximinivån eller alla löner? Vilka skulle parterna vara i beslutet om var miniminivån skulle ligga? För mig verkar förslaget att lagstadga som en inskränkning i friheten att sluta mig samman med mina gelikar och förhandla med arbetsgivaren. Vi skulle få friheten att nån annan bestämmer vad jag ska tycka vara rimligt som lägsta nivå.

Advertisements